delete

Pater Noster Race 2013

Denna helg var det äntligen dags för första kappseglingen för säsongen. Helgen inleddes med att Terese och jag seglade båten till Skärhamn på fredagskvällen.

Skärhamn fredagkväll

Lördag och tävlingsdags. Besättningen mönstrade på och för denna segling hade vi nöjet att ha med Jonas som ny gast. En rutinerad CB33 seglare.

Målsättningen för dagen var given – förra årets blygsamma 55:e plats skulle förbättras, och gärna med bred marginal.

Nordostliga vindar förutspåddes på mellan 7-10 m/s med byar något däröver. Att solen dessutom höll sig framme innebar härliga seglingsförhållanden. Möjligen hade man önskat en vindriktning med lite mer gennakersegling men man kan ju inte få allt. Laguppställningen för dagen var Terese (fördäck), Henrik (mast), Daniel (focktrim), Jonas (Stortrim) och Peter (rorsman). Med tanke på vindstyrkan och att större delen av banan skulle bli kryss hade det suttit fint med åtminstone en gast till men nu var det bara att gilla läget.

Tävlingsledningen valde banalternativ 2 vilket innebar en rundning av Pater Noster skären. NO vind innebär små vågor och att ta ut startfältet dit innebär ingen risk i sådana förhållanden trots den relativt friska vinden. Det är alltid lite pyssel att få fram en exakt starttid när det handlar om jaktstart enligt srs. Kunde konstatera att min klocka gick något före den officiella tiden men istället för att synkronisera klockan tänkte vi justera för detta när vi startar starturet 10 min innan start.

De tidigare startande båtarna såg ut att bära sina undanvidssegel bra ut mot bredbåden. Lite lurigt att tajma linjen bra när det handlar om undanvidsstart i byiga förhållanden. Tanken var att inte sätta stora gennakern innan start utan passera startlinjen för att segla lite högt ett par båtlängder för att därefter sätta A2:an. På väg mot linjen lättar vinden plötsligt ut betydligt och vi blir sena över linjen. Följer sedan planen och får upp gennakern. Dynamic 35:an som skulle starta samtidigt med oss verkar ha gjort en ännu sämre tajmning öve linjen för de är bakom oss. Vinden fyller i igen och nu blir det ett härligt drag i nylonet. Vi känner hur Ninja lyfter i vattnet och skjuter iväg och vår första planing med denna båt är ett faktum. Äntligen!

Efter 5-10 min segling slås vi plötsligt av tanken… Jäklar, vi har startat för tidigt! När vi skulle starta starturet har vi dragit från differensen mellan min klocka och den officiella tiden, istället för att addera den differensen. Trots att vi var sena över linjen har vi alltså startat för tidigt. Ska vi ta ned gennakern och vända? Efter att ha övervägt detta i några sekunder bestämde vi oss för att köra på och ta det tidstillägg av +5 procent på den seglade tiden som man åker på vid tjuvstart. Extremt korkat av oss att tjuvstarta på detta vis men likväl är det lätt gjort när man snabbt ska beräkna en differens mitt i allt annat. I fortsättningen ska vi se till att alltid ha en synkroniserad klocka så att vi därmed eliminerar denna typ av misstag. Även IMX-40 Gertrud tjuvstartade – enligt uppgift med hela 15 min.

PNR 13 00

Gjort är gjort och nu fokuserar vi istället på att segla båten så fort som möjligt. Kan konstatera att vi har ett klart fartövertag på J/97:an ”Jesus for life” som startat några minuter före oss. Dags för dagens första gipp. När det är mycket tryck i grejorna blir alla manövrar lite svårare. Känslan i båten var lite lik den i en laser under en hård undanvind. Ett av tricken är att lägga gippen när man har högsta farten för att därigenom minska trycket i seglen. Lyckades väl sådär med detta. Tror att vi är lite för defensiva och gennakern trasslade in sig runt förstaget. Det blev en händelserik gennakerrepa ut till bredbåden. Ömsom vin ömsom vatten skulle man kunna säga. Bra fart och kurs när vi har koll på gennakern men tämligen usla gippar (här fordras mer träning) och 3 broachar. Allt strul gör att vi förlorade ganska mycket. Såhär i efterhand kunde man kanske ha funderat över om vi skulle valt lilla gennakern istället men då hade vi nog inte planat, inte lärt oss lika mycket och inte haft lika roligt. Terese fick slita hårt på fördäck.

Fördäck

En tröst kan ju vara att vi inte var ensamma om att broacha denna dag. Toppnoteringen blev 11,86 knop på vår nykallibrerade logg som definitivt inte visar några glädjesiffror (snarare tvärtom?). I samband med den sista struliga gippen väljer vi istället att ta ned gennakern i god tid innan rundningen. Väljer att inte sätta focken förrän efter rundningen, vilket i det läget kändes som ett sjömansmässigt bra val – men vi tappar ju förstås lite distans.

Efter Bredbåden följde en följa John-betonad halvindsbog. Här hade det behövts fler kilon på relingen. Svårt att hålla samma fart som de större båtarna men tycker fortfarande att vi håller ganska jämna steg med J/97:an som vi ser en bit fram. Sedan var det åter dags för en gennakerbog och vi valde denna gång att byta till den lilla G3:an. Även  här blev det bra tryck även om skillnaden mot den stora var enorm. Tyvärr tvingas vi nu att skära mer och får segla längre väg. Ser J/92:an Jalla sakta närma sig bakifrån. De har valt samma spår som oss men ser ut att gå lite fortare. Misstänker att de har valt en större blåsa. Vi gör en problemfri gipp över till barbords halsar och ligger i en perfekt skärningsvinkel mot Dynan och Pynten. En behaglig bog med farter på upp över 11 knop.

PNR 13 01

Nedtagningen gick problemfritt och därmed hade gennakrarna gjort sitt för dagen. Nu började den långa kryssen in mot Stenugsund. Har till en början problem att hitta farten i båten. Höjdtagningen känns bra men känslan var att vi nog saknade en halv knop i speed. Jalla går helt klart fortare än oss nu, vilket kanske har att göra med att det såg ut att vara 8 man i besättningen. Det blir många kilon på relingen det. Det var dock skönt att slippa vågorna. Under den första långa barbordsbogen var vårt fokus att hålla ett lovartsläge för att inte bli överkörda och behöva segla i störd vind. Lyckas ganska bra med det men några båtar tuggar om i lä om oss.

Någonstans i trakten av Åstol är Jalla nästan bara någon båtlängd efter oss. Här smalnar det dock av en del och man man får börja beakta strömmar och vindskift. Vår bedömning var att vi hade motström och initialt var bästa vägvalet att hålla sig nära de mindre öarna. Vi lyckades dessutom tajma detta med ett par vindskift och ryckte åter ifrån Jalla en del. Ändrade här också en del i focktrimmet vilket gjorde gott. Att vi hittade ett flyt och tajming med storskot och travare i takt med byarna gjorde att vi nu kände att kryssfarten var bättre. Jämfört med target speed så saknas dock fortfarande några värdefulla tiondelar. Efter ett tag bytte vi sida till Tjörnlandet och upplevde ett tag att vi faktiskt till och med hade medström där. Hittade så småningom en bra barbordsbog som tog oss ned mot mittmärket vi skulle runda. Börjar nu segla om flera mindre båtar vilket kändes kul och inspirerande. Nästan framme vid märket ser vi en båt som mastat av. Det är vår klubbkompis i ÖKK, Per Jacobsson som råkat ut för ett mastbrott med sin Express. Lider med honom, sådant är alltid trist.

Efter rundningen av mittmärket tar vi sikte på nästa rundingsmärke utanför Wallhamn och det blir en halvvind dit. Vi möter nu de ledande båtarna, den alltid snabba Omega 30:an Lova och Dynamic 35:an som är imponerande långt före. Lite kul att få se täten på detta vis. Nu kommer också Blur och seglar om oss. Vi seglar lågt på speed i början för att skapa lite lycka till de långsammare framförvarande båtarna så att vi sedan kan lova upp lite mer när det lättade ut närmare Wallhamn.

Rundning Wallhamn

 

Genom detta sätt att segla samt bra rundningar passerade vi åtminstone 5 båtar. Kul när det blir lite trixigt och rundningarna blir tajta. Efter att rundat inne mittmärket igen fortsätter kryssen in mot mål i Stenungsund. Vi väljer nu att gå nära fastlandet för att få strömlä. Hittar åter ett ganska bra flyt. Vi har X332:an en bit framför oss liksom First 30:an. Känns som om vi seglar ganska jämt med dem, eller kanske till och med en liten edge. Sakta sakta närmar vi oss. Kommer in mot Stenungsön nära dess västra kant. Vill ogärna slå upp ytterligare ifall det skulle lyfta så att vi kan bära hela vägen in till mål. X332:an ligger framför oss och First 30:an en bra bit upp i lovart. Med lite flyt och en gnutta skicklighet lyckas vi hålla oss längs läsidan hela vägen in mot mål där vi genom att ”blya” även tog oss förbi mållinjens yttre begränsningsboj. Vi var före First 30 över mållinjen och åtminstone väldigt nära att passera även X332:an. Hade nog seglat in ett par minuter på dessa båtar under kryssen vilket kändes som ett skönt kvitto.

Om vi för en kort stund bortser från vår tjuvstart så skar vi nog mållinjen som 34:e eller 35:e båt, vilket är 20 placeringar bättre än förra året. Men tjuvstart är tjuvstart och det går inte att bortförklara. Detta innebar att vi fick omkring 15 minuters tillägg på vår seglade tid och slutade på en 58:e plats totalt. Synd, men det finns definitivt glädjeämnen att ta med sig från denna dag och i det stora hela kändes det som ett steg uppåt på vår utvecklingskurva.

Grattis till Magnus Lundberg med besättning i Dynamic 35:an som tog hem segern ganska klart! Imponerande också av Cheetag 30 att bli fyra trots att större delen av seglingen var kryss.

Alla resultat hittar ni här.

delete

Nutrition & motion

Igår gick Göteborgsvarvet av stapeln, vilket numera är världens största halvmaraton med 65.000 anmälda löpare. Terese deltog och genomförde loppet med bravur, trots en tryckande värme och en och annan regnskur. Barnen och jag stod strategiskt utplacerade vid Götaplatsen för att heja på mamma.

Gbg varvet

Uppladdningen och genomförandet av ett halvmaraton ställer vissa krav på vad man stoppar i sig. Det gäller att ladda kroppen med energi och samtidigt få i sig rikligt med vätska för att motverka uttorkning och kramper. Vi har under flera motionslopp hittat några favoritprodukter som funkar alldeles utmärkt även under segling.

Nutrition

Vitargo Electrolyte är ett pulver som spädes i vatten vilket blir en kolhydratrik sportdryck som dessutom innehåller en väl avvägd mängd mineraler och salter. Denna dryck funkar suveränt under långa och varma kappseglingar. Gör att man behåller skärpan och slipper huvudvärken.

Swebar´s powerbars är goda och inte minst lätta att äta, vilket man inte kan säga om alla energikakor. Den innehåller kolhydrater och protein som ger energi och lindrar hungern. Att den dessutom är svensktillverkad gör inte saken sämre. Obligatorisk på kappsegling.

Enervit sportabletter är goda att suga på och tillför mineraler och piggar upp. De förebygger kramp och ska enligt en säker källa vara grym i samband med förlossning.

Vi ska se till att ha dessa tre produkter ombord vid sommarens race för att ha en allert besättning.

En knapp vecka kvar till årets första kappsegling!

 

 

delete

Mätbrevet klart

Äntligen har vårt Mätbrev J92s Ninja 2013 blivit klart.

Ett SRS-tal på 1,241 landade det på, vilket är 0,008 lägre än tabellbåtens 1,249. En snabb analys indikerar att vägningen (+295 kg) ger ett avdrag på -0,022 och den nya större gennakern ger ett påslag med +0,014.

Det är inte dessa relativt marginella skillnader som avgör en kappsegling men det känns ganska bra mentalt inför kommande säsong. Roade mig med att räkna om några av förra säsongens resultat med ett beräknat srs-tal enl förra säsongens konfiguration. Och visst, det gör några placeringar, men inte speciellt många.

Nu laddar vi inför årets första kappsegling, Pater Noster Race, den 25 maj.

 

delete

Nya gennakern provkörd

I söndags var det dags för Terese och mig att segla hem båten igen från Fiskebäck till Grönvik. Vi fick inte med oss någon ytterligare besättning denna dag men med tanke på de vädermässiga förutsättningarna kan man konstatera att de gjorde fel prioritering. Solen sken från en klarblå himmel och vi hade en sydvästlig vind på  4-6 m/s.

Efter lite fixande med båten kunde vi lämna Fiskebäck och sätta kurs norrut. Det blev en behaglig resa och vi fick chans att prova den nya GoPro-kameran och det nya fästet. Såg ett tips på nätet om att använda en gammal cykelslang som packning runt pushpit, vilket blev riktigt bra. Vi får återkomma med lite filmer när vi fått ordning på redigerandet.

GoPro Hero 2 HD

Strax norr om Grötö fick vi se en av de mycket snabba M32:orna vara ute och träna. Vid Kavlsund var det fikadags men strax därefter började suget efter att sätta nya gennakern bli stort. Gennakern låg packad och klar i säcken och skoten var förberedda. Bestämde oss för att sätta utanför Marstrand. När vi började närma oss kunde vi på långt håll se J111 Blur och IMX40 Gertrud ligga och träna på utsidan. Seriös satsning inför Marstrand Big Boat race!

Så blev det då äntligen dags att hissa blåsan. Sättningen gick planenligt och ganska snabbt fyllde seglet. En härlig syn! Trots att seglet enligt North ska vara 100 kvadratmeter upplevdes det inte som ett monster. Vår gamla G3:a kommer förstås att framstå som en näsduk i jämförelse. Seglet roterade ut fint i lovart och kändes lättrimmat. Vi gippade över till styrbords halsar och mötte Blur som kom kryssande mot oss.

Med gennaker på väg norrut

Fortsatte in i Hakefjorden och fick tilfälle att bekanta oss mer med seglet. Vi fick slipa på gipptekniken vid shorthanded och passade på att praktisera en del saker och tips vi fångat upp när vi torrseglat under vinterhalvåret. Kändes som ett bra upplägg med Terese vid rodret och att jag skötte trim och gippandet av gennakern. Blev nog 10-12 gippar och samtliga gick helt ok. En av förväntningarna vi haft på detta seglel var att kunna segla lågt och slippa frustrationen av att behöva segla halvvind fram och tillbaka över fjorden. Denna förväntan infriades. Att segla gennaker kändes plötsligt mycket enklare och en stor del av det tillfälligt stukade självförtroendet kom tillbaka.

Strax innan Stenungsund ökade vinden och det kändes i båten att planingen inte var långt borta.  Blåste nog 8-9 m/s och vi behövde segla brant för att komma upp mellan Lilla Brattön och Källön. Vi tog därför beslutet att ta ned gennakern och göra slut på det roliga för denna gången. Förutom att fördäcksluckan var låst så gick nedtagningen också bra och Terese lyckades få ned seglet i säcken. Längtar redan till nästa gång.

En ganska snabb slör senare låg Ninja förtöjd vid bojen i Grönvik.

Hur gick då vägningen i Fiskebäck kanske någon undrar? Den gick otroligt smidigt och Ninja vägde in på 2.840 kg vilket är knappt 300 kg mer än broschyrvikten (2.545 kg). Med tanke på den större  motorn, extra batteri, crusingpaket och annan utrustning hade vi väntat oss en viss övervikt men vi hade nog inte gissat på såpass mycket. Nu är allt i mätbrevsansökan ifyllt och inskickat till Svenska seglarförbundet så nu återstår bara en väntan på vad detta innebär i form av SRS-tal för 2013.

delete

Follow Ninja on Instagram

Härliga seglingsbilder kan man aldrig få för mycket av.

Följ oss gärna på Instagram.

#J92s_ninja

 

Instagram